Laptopguide

Förstasidan Laptopguide

Guide: Välj rätt bärbar dator

Alternativen inom bärbara datorer och olika slags hybrider är i dag väldigt många. Det kan vara svårt att veta vilka modeller som passar olika slags användare när det finns så mycket att välja mellan. Med denna guide uppdelad i tre delar vill vi förenkla att hitta rätt lösningar för olika behov i din organisation.

Först går vi igenom de grundläggande frågorna du bör ställa dig inför ett köp. Oroa dig inte om du inte har exakta svar på dem från start, längre ned i guiden hjälper vi dig att hitta svaren utifrån vad datorn ska användas till. Till slut går vi även in lite djupare på datorns olika komponenter och specifikationer.

	Del 1
	De grundläggande frågorna

Användning

Den som tittar på det aktuella utbudet av bärbara företagsdatorer kan snabbt konstatera att det finns datorer från olika prissegment som liknar varandra vad gäller saker som processor, minne och hårddiskstorlek. De tekniska specifikationerna behöver inte skilja sig så mycket trots att priserna gör det. Det man betalar mer för i dag är snarare premiumfunktioner som lättvikt, finare och stryktåligare material och design, bättre skärm, touch-funktionalitet, slimmade skärmkanter, längre batteritid, komponenter som har testats grundligare och att datorn har en längre garantitid.

Även om man naturligtvis behöver veta hur kraftfull dator en viss typ av användare behöver, så är det därför framför allt hur och vad datorn ska användas till som avgör valet av maskin. Hur mycket premiumfunktionalitet behöver den specifika användaren?

Budget

Självfallet är förstås budgeten en viktig faktor att ta hänsyn till. Hur mycket kan man lägga på bärbara datorer till olika typer av användare? Vad är viktigast att lägga krutet på för att fylla just deras behov? Är det till exempel värt att betala extra för pekskärmsfunktionalitet eller lättmetallskal?

En aspekt som kan vara viktig att ta med i beräkningen är att en dyrare premiummaskin ofta kan ha längre livslängd för företaget, i och med att den inte slits lika snabbt och ofta står sig bättre prestandamässigt. Dessutom har de också ofta bättre garantitid och servicenivå inkluderad i priset.

Lagring

En viktig fråga att titta på är hur mycket lagring som behövs. Kommer användaren att behöva installera utrymmeskrävande program eller lagra stora filer lokalt på datorn? Eller lagras det mesta i molnet eller centralt? När man uppskattar hur stor hårddisken ska vara får man heller inte glömma bort att operativsystem och annat som används för att köra och skydda datorn tar en hel del lagringsutrymme i anspråk.

Utseende/mobilitet

Formfaktorn kan vara nog så viktig när man ska välja produkt för olika användare. Hur pass mobil behöver man vara? En genomsnittlig användare har andra behov än någon som ständigt är på resande fot och kanske inte ens har något fast kontor. För vissa användare kan också själva utseendet och vilka signaler man ger utomstående vara väsentligt.

Utöver maskiner som ser ut och fungerar som vi vant oss vid att bärbara datorer ska göra, finns i dag en del hybrider av olika slag. Dessa kan vara lämpliga för vissa typer av användare som vill kunna använda samma enhet som både laptop och surfplatta. På vissa 2-i-1-datorer kan skärmen vikas 360 grader eller vridas runt för att omvandla datorn till en platta. Med hybrider som till exempel Microsoft Surface Pro tar man istället loss skärmen som sedan fungerar självständigt som platta.

	Del 2
	Typer av användare Olika bärbara datorer (eller hybrider) passar olika typer av användare. Valet av modell bör som sagt utgå ifrån vad enheten ska användas till. Det är därför du behöver fundera en hel del på vilka typer av användare som finns inom företaget.

	Den vanliga användaren De bärbara datorerna har i dag blivit standard på många företag. Den genomsnittliga datoranvändaren kanske tar med sin laptop hem ett par kvällar i veckan och åker på affärsresa någon gång i månaden, om ens det. Den bärbara datorn behöver vara tillräckligt lätt för att bäras fram och tillbaka till jobbet och tas med på möten. Den måste tåla en del hantering och ha tillräcklig batteritid, men kraven är inte exceptionella. Jobbar man mobilt där det saknas wifi behövs också möjlighet till uppkoppling via 4G.
	Den verkligt mobila användaren För en användare som ofta är på resande fot eller till och med saknar ett fast kontor krävs en ultralätt bärbar dator (eller hybrid) som är anpassad för dagligt användande på språng. Lång batteritid är viktigt, liksom möjlighet att koppla upp sig var som helst via 4G. En bra säkerhetslösning blir också en ytterst väsentlig faktor. Det kan till exempel handla om ett inbyggt sekretessfilter, insynsskydd, säker inloggning och utnyttjande av molnlösningar för att slippa spara känslig information lokalt. Beroende på hur enheten används kan det för många vara bra med pekskärmsfunktionalitet och/eller smidiga möjligheter att nyttja skärmen för presentationer. För vissa mobila användare kan det vara användbart med 2-i-1-enheter eller andra hybrider mellan platta och laptop. Med en sådan slipper man att ha med sig både surfplatta och dator.
	Användaren som kräver kraft Här talar vi om en användare som jobbar med krävande applikationer, till exempel för filmredigering, grafisk design, CAD eller beräkningar av olika slag, och samtidigt har behov att jobba utanför kontoret ibland. Dessa användare behöver bärbara workstation-datorer som ger högre prestanda och bättre tillförlitlighet än en vanlig laptop. Även Apples mer avancerade bärbara MacBook-datorer kan passa denna typ av användare. En workstation är helt och hållet uppbyggd utifrån den applikation som ska köras. Varenda komponent och drivrutin är optimerad för att leverera stabil och hög prestanda. Med en bärbar workstation kan användare förbli produktiva och kreativa var de än sitter och jobbar. Samtidigt är skillnaden i tyngd och utseende mellan en workstation och en vanlig bärbar dator mindre i dag än vad den har varit tidigare.
	Den representativa användaren För en del användare är det viktigt att förmedla rätt intryck vid till exempel möten med kunder och samarbetspartner. Här kan premiumfunktionalitet vara viktig, inte minst när det gäller att datorn ska vara lätt, snygg och utförd i gedigna material. Apples bärbara datorer ligger ofta i framkant på många områden, men alla traditionella PC-tillverkare, liksom Microsoft, har intressanta produkter att erbjuda för detta segment.

Del 3

Specifikationer och komponenter

När man tittar på en bärbar dator eller hybrid finns det en mängd specifikationer att ta ställning till.
För den som inte är så tekniskt bevandrad kan det vara svårt att förstå vad som till exempel är en bra processor för det behov man har,
eller hur mycket RAM-minne som behövs. Här nedan försöker vi förklara mer kring de viktigaste komponenterna och hjälpa dig förstå vad de olika specifikationerna innebär.

Processor Processorn är datorns ”hjärna” och den del som enskilt påverkar prestandan mest. Ju snabbare processor du har desto snabbare gör den de beräkningar som krävs när olika programvaror körs. Det gör att program både startar snabbare och fungerar snabbare när de används. Vad är snabbt? Hastigheten i en processor mäts i klockfrekvens och skrivs ut i enheten gigahertz (GHz). Detta är dock inte hela sanningen. Till att börja med påverkas det man får ut av en processor också av hur många kärnor den har. En processor med fler kärnor är bättre än en med färre. Dessutom är olika processor också uppbyggda på olika sätt och har olika funktioner som även de påverkar hur snabb processorn är. För att få en bra fingervisning om hur snabb en processor är gäller det ändå att man kan titta på klockfrekvens och antal kärnor. Eftersom processortekniken hela tiden utvecklas i högt tempo är det svårt att skriva några exakta siffror kring vad som just nu klassas som snabbt respektive långsamt. Vad du kan göra för att få en bild av detta är att titta runt på datorer i olika prisklasser. Olika processortyper Vad gäller olika typer av processorer och hur de skiljer sig åt så kan man exemplifiera med Intels tre processorserier i3, i5 och i7. Det går att hitta i5- och i3-processorer som har både samma klockfrekvens och samma antal kärnor, ändå skiljer sig pris och prestanda mycket åt. Det beror på att en i5-processor är mer avancerad än en i3-processor och därmed ger andra fördelar. Ska datorn eller enheten användas på ett ganska ordinärt sätt går det antagligen att välja bort topprocessorn i7. Väljer man en mer avancerad processor kan det å andra sidan gå att behålla datorn en längre tidsperiod utan att försämrad prestanda tvingar fram ett byte när program blir mer krävande. Tänk också på att det finns budgetprocessorer som kan se bra ut när man tittar på klockfrekvensen, men ändå inte ger lika bra hastighet som en mer avancerad typ av processor.
RAM-minne RAM-minnet kallas även intern- eller arbetsminne och är en av de viktigaste delarna i en dator. Det är detta minne som processorn arbetar mot när datorn används. Beroende på hur datorn ska användas kan skillnaden mellan att ha mycket eller lite RAM-minne faktiskt göra större skillnad än valet av processor. Mycket RAM-minne är viktigt för användare som använder mer krävande program för till exempel bild- och filmbearbetning, grafisk formgivning eller CAD-program. Den som ofta använder många program samtidigt är också behjälpt av ordentligt med minne. För bärbara datorer är 8 GB RAM-minne något av standard. Det räcker till det mesta för de flesta. Har man stora krav eller vill nyttja datorn till flera användningsområden och ibland kunna köra tyngre applikationer, då ska man satsa på 16 eller 32 GB. Möjligheter att uppgradera I vissa fall går det att förlänga datorns livslängd genom att uppgradera med mer RAM-minne när behovet uppstår. Det gäller då att ha koll på hur många minnesplatser som finns och hur många som är lediga. Oftast får du fram dessa uppgifter i specifikationerna för produkten.
Lagring Till bärbara datorer, surfplattor och hybrider används numera så kallade SSD-diskar (SSD står för Solid State Drive) för lagring. Till skillnad från traditionella hårddiskar finns ingen fysisk skiva och rörliga delar, istället används en liknande teknik som i USB-minnen och minneskort. Det gör lagringsminnet kompaktare, snabbare, tystare och mindre ömtåligt, vilket i sin tur innebär att datorn kan starta och arbeta snabbare. Hur mycket behövs Hur mycket lagringsutrymme som behövs i en bärbar dator (eller hybrid) beror mycket på hur den ska användas och hur företagets system ser ut i övrigt. Om filer lagras och program körs i privata eller publika moln så krävs inte lika mycket lagringskapacitet som när användare behöver ha data och program lokalt. I uppskattningen av hur mycket minne en användare har behov av gäller det att ta hänsyn till att operativsystem tar en hel del utrymme i anspråk – en Windows-installation kan kräva upp till 40-50 GB. Installerar man ett Microsoft Office-paket tar det kanske ytterligare cirka 10 GB. Dessutom kan det finnas en dold partition på hårddisken med kopior av systemfiler för att skapa återställningsmöjligheter. Det går alltså inte att bara addera det utrymme som användarens egna filer tar upp och tro att detta räcker.
Grafikkort I valet av modell är det ofta processorn och minneskapaciteten man tittar mest på. För vissa användningsområden är det dock också väsentligt vilket grafikkort den har. För företag handlar det främst om specialiserade användare som sysslar med grafisk formgivning, CAD, filmredigering eller liknande. De två aspekter som ska beaktas här är att grafikprocessorn måste ge tillräcklig kraft och att grafikkortet har tillräckligt med minne.
Anslutningar På bärbara datorer och hybrider vill man ofta hålla nere antalet anslutningar för att de ska vara så lätta, tunna och nätta som möjligt. I och med att dagens SSD-diskar tar mindre plats än föregångarna samtidigt som den optiska enheten har pensionerats, så har formfaktorerna dessutom kunnat komprimeras ännu mer än tidigare, vilket gör det lockande att plocka bort portar och kortplatser för att slimma datorn ytterligare. Med genombrottet för den universella USB-C-tekniken blir det dessutom ännu vanligare att lägga portar och kortläsare på en dockningsstation eller en dongel istället för inbyggt på datorn. Trots USB-C-tekniken finns det dock fortfarande gott om produkter och kringutrustning som behöver anslutas via äldre USB-teknik. En mus eller ett tangentbord behöver knappast heller de överföringshastigheter som USB-C erbjuder. Använder man kamera i jobbet kan det också vara bra att ha en inbyggd kortläsare för att alltid enkelt kunna föra över bilder. Vad krävs på språng? Här får man tänka igenom hur det ser ut på arbetsplatsen och vilka anslutningsmöjligheter, USB-portar med mera som behövs när man är ute på språng – eller till exempel jobbar hemifrån. Vilka portar måste användaren helt enkelt ha på datorn? Även om man oftast kan ansluta trådlöst är en Ethernetport bra att ha om man till exempel hamnar på ett hotellrum utan WiFi. Det kan även vara viktigt att ha utgång till bildskärmar som datorn kan koppla upp sig till. Här är HDMI en vanlig standard, men det finns även andra varianter. I och med att utvecklingen just nu går fort och användningen av USB-C sprider sig allt mer, så minskar också problematiken kring portar och kortplatser. Om inte annat går det mesta att lösa enkelt med hjälp av adaptrar och donglar av olika slag. 4G eller inte 4G? Ytterligare en fråga att ta ställning till är om användaren ska kunna ansluta till internet via mobilnätet med 4G. Det är inte minst en god idé för att undvika osäkra, öppna wifi-nätverk som medför en risk för attacker. Bärbara datorer kan komma med ett sim-kort inbyggt eller ha en plats för sim-kort, men det går också att lösa detta med en extern enhet för mobilnätanslutning. Har man ett bra mobilabonnemang kan det ju dessutom gå bra att dela internetuppkopplingen på sin smartphone via en USB-port eller bluetooth.
Batteritid En faktor som kan skilja mycket mellan premium- och budgetprodukter är batteritiden. Det är därför viktigt att etablera hur lång tid användaren kan behöva använda datorn på språng. Handlar det bara om kortare perioder i till exempel kontorets mötesrum, kan det räcka med budgetmaskinens 3-4 timmar, men ska man kunna jobba en hel arbetsdag utan sladd får man lov att titta på lite mer avancerade modeller, med batteritid på 8-9 timmar. Batteritiden kan också påverkas av datorns skärmstorlek. Hur länge batteriet räcker i verkligheten beror förstås också på hur krävande användningen är.
Skärm Tittar man specifikt på själva skärmen är det första man kan tänka på i vilken utsträckning användaren kommer att använda datorn kopplad till en extern skärm vid sitt skrivbord och hur mycket den inbyggda skärmen kommer att nyttjas. Många modeller finns också med pekskärm, vilket kan vara användbart för somliga användare till exempel under möten. Mobilitet kontra bekvämlighet Skärmstorlek påverkar tyngd och batteritid negativt, men samtidigt kan användare som jobbar mycket på sin laptop utan extern skärm tycka att det är bekvämare med en lite större inbyggd skärm. På premiummodeller är ofta ramen runt själva skärmen smalare, vilket gör att man maximerar skärmen inom den givna formfaktorn. Att jobba på en mindre premiumdator kan därför bli ganska likt en större budgetdator. I praktiken ligger ofta storleken på företagsdatorer mellan 12 och 15 tum. När det gäller tekniken bakom skärmen ska den som har särskilda behov av bra färgåtergivning och att kunna se bilden tydligt även från en vid betraktningsvinkel satsa på en IPS-skärm. Det gäller till exempel kreativa användare som art directors eller fotografer. Ska datorn användas utomhus är dessutom ljusstyrkan en viktig faktor. Billigare datorer har ofta sämre TN-skärmar. Vill man hindra att någon utomstående ser skärmen finns det bärbara datorer där skärmen har inbyggt integritetsskydd som gör att bara den som sitter direkt framför skärmen kan se den tydligt. Skärmupplösning efter behov Ytterligare en viktig aspekt på skärmen är förstås vilken upplösning användaren behöver. Upplösningen handlar om hur många bildpixlar som hjälper till att skapa bilden som visas på skärmen. Ju fler pixlar i bredd och höjd, desto skarpare bild och desto mer får plats på skärmen. Det innebär i sin tur att texten blir mindre. I dag har Full HD (1920 x 1080 pixlar) blivit något av standard i de flesta bärbara företagsdatorer, även om det fortfarande finns modeller med lägre upplösning att köpa. Full HD räcker nog för de flesta användare, men laptop-datorer med högre upplösning kan vara motiverat för användare som till exempel sysslar med bild-/filmredigering eller grafisk formgivning. Den som arbetar med stora Excel-ark kan också vilja kunna se mycket innehåll samlat på skärmen. I detta segment kan man till exempel nämna Apples bärbara MacBook-datorer med så kallade Retina-skärmar (2304 x 1440, 2560 x 1600 respektive 2880 x 1800 beroende på storlek). Det finns också andra laptops med skärmar som klarar QHD (2560 x 1440), QHD+ (3200 x 1800) eller 4K Ultra HD (3840 x 2560 respektive 3840 x 2160).
Formfaktor Grundutförandet för en laptop, med en skärm som fällts upp över ett tangentbord, har sett mer eller minde likadant ut sedan de första bärbara datorerna lanserades. Dagens laptop-datorer har dock blivit väldigt slimmade och lättare än tidigare, även i de lägre prissegmenten. Det som skiljer ut premiumprodukterna handlar i dag bara marginellt om tjocklek och storlek i övrigt och mer om tyngd, kvalitet i material och komponenter samt extra funktionalitet. Utöver den välbekanta standardformfaktorn finns i dag även olika slags hybrider mellan bärbar dator och surfplatta. Dels erbjuder många tillverkare 2-i-1-maskiner där samma enhet kan fungera som både traditionell laptop och som platta, genom att skärmen dels har pekfunktion och dels på något sätt går att vrida runt för att användas utan tangentbord. Det finns också hybrider som Microsoft Surface Pro, där det går att ta loss skärmen från tangentbordet och sedan använda den självständigt som surfplatta. En hybridlösning kan till exempel fungera bra för användare som reser mycket och vill kunna använda både platta och bärbar dator utan att släpa runt på två separata enheter.
Operativsystem För företagsanvändare finns det (än så länge) huvudsakligen två operativsystem att välja mellan, Microsoft Windows och Apples macOS. Windows är överlägset vanligast i företagsvärlden, men Mac används mycket i bland annat grafiska och andra kreativa branscher. Företag satsar oftast på ett av de två operativsystemen i sin klientmiljö. Är man redan i en Windows-miljö, är det troligen bäst att fortsätta med Windows även vid nya köp, om det inte är så att man vill byta ut hela miljön. Medan Microsoft levererar sitt operativsystem till många olika PC-tillverkare, levererar Apple både hårdvara och operativsystem. Numera har Microsoft också tagit fram sin egen hårdvara i Surface-serien, där det ingår både hybrider och regelrätta laptop-datorer. Såväl MacBook- som Surface-produkterna befinner sig i mellan- till premiumsegmentet, och lämpar sig därmed bäst för användare med särskilda behov och krav. Bärbara PC-datorer med Windows som operativsystem finns annars i alla olika segment och prisklasser. Värt att notera är också att Apple hittills inte har inkluderat pekskärmsfunktionalitet i sina laptop-datorer.